Kategori: Socknar och kyrkosocknar

Sockenindelningen började tidigt i södra och mellersta Sverige, och har inte gått igenom några större ombildningar efter reformationen, den rörelse som pågick under många hundra år inom den västerländska kristendomen. Reformationen hade sin början under 1200-talet då olika protestantiska och reformatoriska sammanslutningar försvann från den romersk-katolska kyrkan. I flera skogsbygder uppstod kapell, och med tiden blev de egna församlingar som ansågs som socknar. Detta var vanligt förekommande i Finland och i Norrland, i hela Sverige fanns det som mest cirka 3 000 olika socknar. Socknar i olika delar av Sverige I en uppsats om sockenindelningen i Sveriges olika delar har visat på skillnader. Exempelvis skedde under 1686–1862 i stort sett inga förändringar varken på Gotland eller på Öland. Däremot i områden som nu bildar Norrbottens och Västerbottens län, där antalet…

En folkkyrka är ett namn som ofta användes inom lutherdomen. Det sågs som ett kyrkosamfund tillägnat folket, men används också som uttryck när det gäller en teologisk rörelse. Ordet folkkyrka kommer från det danska ordet folkekirke, och bygger på den värdegrund som verkar inom Svenska kyrkan. Tanken på folkkyrkor härstammar från 1800-talets Tyskland. Särskilt stort genombrott fick folkkyrkorna hos Socialdemokraterna. Olika röster gällande folkkyrkor Professor Olof Holmström var den förste som med utgångspunkt från sin forskning inom praktisk teologi, utarbetade ett sakligt kyrkoprogram. Detta program fick stor succé i Svenska kyrkans församlingsliv ända fram till 1920-talet. Biskopen Einar Billing utformade sedan en klarsynt tanke kring folkkyrkor, som från 1930-talet och framåt fick stort genomslag. Andra kyrkomän och folkkyrkoförespråkare med samma tankar som Billing, till exempel Manfred Björkquist, som arbetade inom…

Det kan diskuteras och frågan är om det är en folklig kyrka eller om det är en kyrka som tillhör folket? År 2000 gick Svenska kyrkan över från att vara en statskyrka till att bli ett trossamfund, men har fortfarande ett speciellt band till staten. Kyrkoherde Krister Kappels tankar Efter 2000 trodde och hoppades många att kyrkan skulle bli annorlunda än förut. De ville att kyrkan skulle bestå av troende, eller vad det kan kallas, eftersom det är svårt att sätta fingret på vad ordet troende egentligen står för. Det fanns en längtan att kyrkorna skulle sluta vara folkets kyrkor och istället bli en kyrka där folket firar gudstjänster. Kyrkoherden Krister Kappel anser att de som är döpta i kyrkan är kristna och även tillhör församlingen, oavsett om de besöker…