Socken vad är det?

Socken vad är det?

Socknar och kyrkosocknar
Socken är en beteckning och ett gammaldags namn på landsortförsamlingar i folkkyrkor (kyrksocken) och en socken har också haft ett åliggande som borgerlig landskommun (sockenkommun). I Norden var det ett administrativt område som bestod av flera angränsande tätorter och byar. Varje socken hade en sockenkyrka och den i sin tur styrdes av en sockenstämma, som är föregångare till det som i dag kallas kommuner. Vad bestod en socken av? De olika socknarna som fanns på landsbygderna bestod av några gårdar, byar och dessa hade en gemensam kyrka. Det har totalt funnits omkring 3 000 olika socknar i Sverige. Däremot hade städerna bara kyrkoförsamlingar och de saknade även gränsdragningar. Från mitten av 1800-talet och framåt slogs socknarna samman i flera ombildningar och kommuner bildades istället. En kyrksocken och en jordebokssocken var…
Read More
Kyrksocknarnas uppkomst

Kyrksocknarnas uppkomst

Socknar och kyrkosocknar
Ingen vet säkert hur kyrksocknarna kom till i Norden, men språkvetaren Stefan Brink har forskat i det och hans teori är att storpampar byggde dem under 900–1000-talen. Kyrksocknarna började både på Islands gårdskyrkor och i norra Skandinavien. I slutet av 1000-talet och under hela 1100-talet tillämpades en effektivare kyrklig uppdelning än vad som gjorts innan, och nu grundades även stift. Kungar började bygga så kallade maktkyrkor på välplanerade kronogods i Tröndelag, Norge och förmodligen även i delar av Sverige. Troligtvis i Hälsingland, på Gotland och i Östergötlands kungsgårdar. Senare tillkom den faktiska sockenbildningen, och runt de centralt placerade sockenkyrkorna placerades begravningsplatser som blev gemensamma för hela bygden. Innan dess hade varje gård en egen begravningsplats. Svenska kyrksocknar Det har diskuterats mycket bland flera forskare hur de svenska kyrksocknarnas uppkomst såg…
Read More
Kyrksockens utveckling

Kyrksockens utveckling

Socknar och kyrkosocknar
Sockenindelningen började tidigt i södra och mellersta Sverige, och har inte gått igenom några större ombildningar efter reformationen, den rörelse som pågick under många hundra år inom den västerländska kristendomen. Reformationen hade sin början under 1200-talet då olika protestantiska och reformatoriska sammanslutningar försvann från den romersk-katolska kyrkan. I flera skogsbygder uppstod kapell, och med tiden blev de egna församlingar som ansågs som socknar. Detta var vanligt förekommande i Finland och i Norrland, i hela Sverige fanns det som mest cirka 3 000 olika socknar. Socknar i olika delar av Sverige I en uppsats om sockenindelningen i Sveriges olika delar har visat på skillnader. Exempelvis skedde under 1686–1862 i stort sett inga förändringar varken på Gotland eller på Öland. Däremot i områden som nu bildar Norrbottens och Västerbottens län, där antalet…
Read More
Folkkyrkor

Folkkyrkor

Socknar och kyrkosocknar
En folkkyrka är ett namn som ofta användes inom lutherdomen. Det sågs som ett kyrkosamfund tillägnat folket, men används också som uttryck när det gäller en teologisk rörelse. Ordet folkkyrka kommer från det danska ordet folkekirke, och bygger på den värdegrund som verkar inom Svenska kyrkan. Tanken på folkkyrkor härstammar från 1800-talets Tyskland. Särskilt stort genombrott fick folkkyrkorna hos Socialdemokraterna. Olika röster gällande folkkyrkor Professor Olof Holmström var den förste som med utgångspunkt från sin forskning inom praktisk teologi, utarbetade ett sakligt kyrkoprogram. Detta program fick stor succé i Svenska kyrkans församlingsliv ända fram till 1920-talet. Biskopen Einar Billing utformade sedan en klarsynt tanke kring folkkyrkor, som från 1930-talet och framåt fick stort genomslag. Andra kyrkomän och folkkyrkoförespråkare med samma tankar som Billing, till exempel Manfred Björkquist, som arbetade inom…
Read More
Vad är egentligen en folkkyrka?

Vad är egentligen en folkkyrka?

Socknar och kyrkosocknar
Det kan diskuteras och frågan är om det är en folklig kyrka eller om det är en kyrka som tillhör folket? År 2000 gick Svenska kyrkan över från att vara en statskyrka till att bli ett trossamfund, men har fortfarande ett speciellt band till staten. Kyrkoherde Krister Kappels tankar Efter 2000 trodde och hoppades många att kyrkan skulle bli annorlunda än förut. De ville att kyrkan skulle bestå av troende, eller vad det kan kallas, eftersom det är svårt att sätta fingret på vad ordet troende egentligen står för. Det fanns en längtan att kyrkorna skulle sluta vara folkets kyrkor och istället bli en kyrka där folket firar gudstjänster. Kyrkoherden Krister Kappel anser att de som är döpta i kyrkan är kristna och även tillhör församlingen, oavsett om de besöker…
Read More