I det moderna Sverige har socknar ingen egentlig administrativ eller juridisk tyngd. De har sedan 1800-talet successivt slagits samman med andra områden och blivit till län eller kommuner. Däremot talas det fortfarande om socknar, då de har historiskt administrativt värde och kanske även sentimentalt värde. I Sverige har det som mest funnits 2500-3000 socknar!
Socknarnas mittpunkt och samlingsplats – kyrkan
Idag finns det cirka 1300 kyrksocknar i Sverige, med det egentliga syftet att erbjuda en gemensam församlingsplats i form av en kyrka (med tillhörande prästgård). Kyrkan som byggnad ska rymma många närliggande byar, vars invånare kommer för att finna gemenskap och Gud. Många av dessa kyrkor är dock mycket gamla, så långt tillbaka som kanske från 1100-talet, och då förstår man att en eller annan ny takläggning måste ha ägt rum genom åren. Att underhålla kyrkobyggnaden är av största vikt, både för den svenska historian och för släktforskare som kanske vill skåda platsen deras förfäder gifte sig eller begravdes i. Då socknar varit en del av den svenska historian under många århundranden kan kyrkans utseende och upprätthållande variera en hel del, vilket också kan vara av intresse för den som är intresserad av arkitektur.
Att tillhöra en socken idag
År 2000 försvann sockenindelningen som en officiell sådan, då kyrkan separerades från staten millennieskiftet 1999/2000. Sedan 1990 använder även statistiska centralbyrån socknar som minst möjliga demografiska beräkningsdel. Det landskap som har flest socknar är Västergötland, med hela 464 socknar. Minst antal har Härjedalen, med endast nio socknar. Om du vill veta viken socken du eventuellt tillhör finns det gott om hemsidor som erbjuder kartor och information om folkkyrkor runt om i Sverige – då som nu. Du kan även leta upp (som tidigare nämnts) släktingars socknar och besöka deras gemensamma kyrkor – förutsatt att de står kvar. På så vis kommer du närmare både din och Sveriges historia.