Socken är en beteckning och ett gammaldags namn på landsortförsamlingar i folkkyrkor (kyrksocken) och en socken har också haft ett åliggande som borgerlig landskommun (sockenkommun). I Norden var det ett administrativt område som bestod av flera angränsande tätorter och byar. Varje socken hade en sockenkyrka och den i sin tur styrdes av en sockenstämma, som är föregångare till det som i dag kallas kommuner.
Vad bestod en socken av?
De olika socknarna som fanns på landsbygderna bestod av några gårdar, byar och dessa hade en gemensam kyrka. Det har totalt funnits omkring 3 000 olika socknar i Sverige. Däremot hade städerna bara kyrkoförsamlingar och de saknade även gränsdragningar. Från mitten av 1800-talet och framåt slogs socknarna samman i flera ombildningar och kommuner bildades istället. En kyrksocken och en jordebokssocken var i stort sett samma sak, det som skilde dem åt var att de låg under olika myndigheters avdelningar. Därav kom de med tiden att påvisa vissa olikheter, men under 1882–1950-talet började de att samordnas.
Avskaffande
Som administrativ förvaltning avskaffades i Sverige både sockenkommunerna och kyrksocknarna, som anlades vid 1862 års kommunreform. Jordregistersocknen fortsatte dock att användas ända fram till 1976–1995, då fastighetsdatareformen verkställdes. Även om socken i dag inte är en administrativ förvaltning har sockenindelningen flera användningsområden. De kan till exempel användas som registerenhet i de historiska arkiv som finns.
Sockenindelning i dag
I dagens Sverige finns ingen formell sockenindelning, men det är fortfarande ett levande begrepp. Det beror på att det i olika kontexter finns ett behov av varaktiga grupperingar på lokal nivå. Församlingar och kommuner kommer alltid att föränd
ras – antingen slås de ihop, eller så delas de upp. Under 1908–1931 ersattes de gamla jordeböckerna med ett jordregister. Innan dess följdes alla förändringar som gjordes av sockengränser upp omsorgsfullt. År 1952 började storkommuner uppkomma. Det skedde genom att landskommuner slogs ihop och ibland upphörde den koppling som fanns mellan socken och borgerliga kommuner. Även Riksantikvarieämbetet slutade med sockengränser cirka 1952, men församlingsgränserna har varit desamma som tidigare sockengränser. Efter årsskiftet 1999/2000 förändrades vissa sockengränser och det berodde på att stat och kyrka nu skildes åt.
Dagens sockenindelning
I dag är det mest ortnamnsforskare, historiker, dialektforskare och arkeologer som använder sig sockenindelning. Riksantikvarieämbetet, Nordiska museet och Naturhistoriska riksmuseet i sin tur använder sig av sockenindelning som registreringsenhet. Botaniker har bra hjälp av socken för lokala angivelser, som de behöver vid den geografiska inledningen som inte hela tiden förändras. Svenska hembygdsföreningar använder vanligtvis socken för uppbyggnad i sitt verksamhetsområde.
Släktforskning
För de som håller på med släktforskning används socken som registerenheter, oftast i Svenska kyrkans församlingar, inte i städer och socknar. Det beror på att kyrkan fram till 1 juli 1991 hade ansvaret för Sveriges folkbokföring, som sedan Skatteverket tog hand om. Innan 1991 registrerades befolkningens födelse, vigsel, in- och utflyttning samt död i församlingens husförhörslängd. Efter 1893 samlades all fakta in i en församlingsbok som var uppdelad efter orter och byar. År 1990 infördes även folkräkningar av Statistiska centralbyrån. Förr i tiden hade alla socknar ett sigill och ibland används dessa än i dag som symboler på turistreklam eller hos vissa hembygdsföreningar.